Skriv sökord

DEBATT: Bankkontor och kontanter viktigare än någonsin i kristider

Opinion Undersökning

Senast uppdaterad: 12 februari, 2024

Debattartikel publicerad i Göteborgsposten 7 februari 2024

Många svenskar är oroliga över att banksystemet inte kommer fungera i en krissituation. Trots det så är det alltför många som inte är finansiellt förberedda genom att ha tillräckligt med kontanter hemma, om en sådan situation skulle uppstå. Nu måste vi tillsammans arbeta för att stärka förtroendet för banksektorn i kristid, fortsätta rusta banker mot cyberangrepp och verka för att det ska finnas tillräckligt med fysiska bankkontor, skriver Björn Elfstrand, vd Sparbankernas Riksförbund.

Sveriges säkerhetspolitiska läge har kraftigt försämrats de senaste åren, vilket tydliggjordes på Folk och Försvars rikskonferens i början av året. Det finansiella systemet är av stort intresse för aktörer som vill Sverige illa. Cyberattacker, desinformation, infiltration och sabotage är hot som finansiella aktörer behöver förhålla sig till i det dagliga arbetet och i utformningen av framtidens tjänster. Störningar i den finansiella infrastrukturen, som exempelvis ett avbrott i betalningssystemet, kan få stora konsekvenser för Sveriges säkerhet.

En viktig aspekt för stabiliteten är allmänhetens förtroende för det finansiella systemet i allmänhet och dess möjlighet att klara kriser i synnerhet. Sparbankernas Riksförbund har genomfört en undersökning för att ta reda på befolkningens uppfattning i dessa frågor.

Undersökningen genomfördes i ett nationellt representativt urval i åldrarna 18–80 år, med över 1000 svarande, och visade bland annat följande:

  • Endast 1 av 5 anser att de är finansiellt förberedda inför en kris/krigssituation
  • 7 av 10 har behov av mer information om hur de ska förbereda sig finansiellt inför en kris/krigssituation
  • 55% av svenskarna känner oro för att banksystemet inte skulle fungera i en krissituation
  • 57% av svenskarna vill ha ett fysiskt bankkontor på sin ort
  • De flesta är positiva till digitaliseringen av bankerna, men över 80% tror att digitaliseringen är ett problem i kris/krigstid
  • 6 av 10 har inte kontanter hemma som krisberedskap och av de som har det har de flesta under 2000 kronor

Det finns en oro för att banksystemet inte skulle fungera i en kris- eller krigssituation, vilket är ett problem som behöver adresseras av såväl myndigheter som marknadens aktörer. Bankers ökade digitalisering har resulterat i att antalet bankkontor har minskat – trots att en majoritet av svenskarna vill ha en personlig relation till sin bank. Sparbankernas Riksförbund anser att digitala kundkanaler, fysiska bankkontor och personliga kundrelationer behöver samspela för att öka allmänhetens förtroende för banksystemet, i såväl freds- som kristider.

Undersökningen visar även att få svenskar anser att de är finansiellt förberedda inför en kris. MSB:s rekommendation om att man ska ha tillräckligt med kontanter hemma för att klara sig en vecka utan samhällets hjälp, är ett budskap som allmänheten ännu inte tagit till sig. Det finns således ett behov för myndigheter och banker att stärka budskapet till allmänheten om hur man från ett finansiellt perspektiv bör förbereda sig inför en krissituation.

EU, Finansinspektionen, Riksbanken och marknaden arbetar utifrån sina olika perspektiv och roller med att stärka beredskapen och motståndskraften. EU:s förordning för digital motståndskraft – som trädde i kraft i januari 2023 och börjar tillämpas i medlemsstaterna i januari 2025 – adresserar behovet av en ökad reglering och tillsyn till följd av växande cyberrisker. Genom den nya Riksbankslagen, som trädde i kraft den första januari 2023, har Riksbanken fått ett tydligare ansvar för betalningar i kris, kontanthantering och beredskap. Regeringen har också nyligen aviserat en ny kontantutredning. Sparbankernas Riksförbund välkomnar de nya regleringarna, Riksbankens utökade ansvar och den föreslagna kontantutredningen, samt Finansinspektionens nya roll som beredskapsmyndighet och sektorsansvarig för finansiella tjänster.

Men även andra åtgärder behöver vidtas för att stärka Sveriges finansiella beredskap. Dialogen med medborgarna måste utvecklas ytterligare för att öka tilltron till banksystemet och för att förbättra medborgarnas finansiella krisberedskap. Banker behöver även fortsätta säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet genom ett starkt samspel mellan digitala kundkanaler och fysiska bankkontor.
Sparbankernas Riksförbund representerar 57 av Sveriges Sparbanker, som står för en stor del av Sveriges finansiella infrastruktur utanför de stora städerna med nära 190 kontor. Vi välkomnar en diskussion om hur vi och andra aktörer på den finansiella marknaden kan bidra till att stärka allmänhetens förtroende för banksystemet och fortsätta trygga Sveriges finansiella krisberedskap.

Björn Elfstrand, VD, Sparbankernas Riksförbund

Länk till undersökningen Finansiell krisberedskap – Allmänhetens syn

Kerstin Olby
Kerstin Olby
Kommunikatör för Sparbankernas Riksförbund
kerstin.olby@sparbankerna.se
Dela sidan: