Splittrad bild av konjunkturläget i Skåne

Konjunkturläget i Sverige och Skåne präglas av hög inflation och fallande reallöner, men en fortsatt stark arbetsmarknad. Bostadspriserna i Skåne har börjat sjunka, men är fortsatt på en högre nivå än innan pandemin. Näringslivet har visat god tillväxt, samtidigt som oron för framtiden är påtaglig. Företag med hög energiförbrukning riskerar både kostnadskris och elbrist. Den tvåsiffriga inflationen väntas slå mot bland annat restauranger, sällanköpshandel och byggbranschen – bostadsbyggandet minskar redan.

Prognosinstitutens bedömningar av den ekonomiska utvecklingen har blivit allt dystrare under sensommar och höst. Den gemensamma uppfattningen är att svensk ekonomi lämnar ett förhållandevis starkt 2022 och går mot ett tufft 2023 med minskad BNP, följt av lägre inflation och en återhämtning under 2024. Det finns dock en osäkerhet om hur högt inflationen och därmed räntorna kommer att stiga, hur länge det dröjer innan inflationen viker nedåt igen och vad den nya ”normalnivån” därefter blir. Detta avgör hur lång och hård den stundande lågkonjunkturen blir.

är den stora ljuspunkten med fortsatt fallande arbetslöshet i Skåne fram till och med september. Den positiva utvecklingen har dock saktat in och i oktober steg arbetslösheten något i 15 av 33 skånska kommuner, totalt med 0,1 procentenhet till 8,5 procent i Skåne. Regionens arbetslöshet är ändå den lägsta sedan finanskrisen 2009 och har under det senaste året minskat mer än i övriga storstadslän och rikets genomsnitt.

Skånes lägsta arbetslöshet finns i kommuner som Vellinge, Lomma, Ystad, Sjöbo och Kävlinge som alla har en arbetslöshet kring 3-5 procent. Malmö har regionens högsta arbetslöshet, men är också Skånes stora motor när det gäller jobbtillväxt.

I en rapport från november räknar Arbetsförmedlingen med ett huvudscenario med en måttlig uppgång av arbetslösheten under andra kvartalet 2023 fram till halvårsskiftet 2024.

Andra ljusglimtar i dagens konjunkturläge är att elpriserna dämpats under hösten och att inflationen i USA föll oväntat mycket mellan september och oktober, från 8,2 till 7,7 procent. Prognoserna för den svenska ekonomin pekar mot en kraftigt fallande inflation under 2024. När det gäller elpriserna kan vi dock vänta fortsatt stora svängningar. De relativt sett lägre elpriserna under hösten bidrog till en något lägre inflationstakt i Sverige under oktober.

– Inflationen i Sverige väntas toppa någon gång under vintern. I USA har vi redan sett en tendens till att ökningstakten mattas av, vilket såklart är positivt. Samtidigt ska vi ha klart för oss att vi pratar just om takten i prisökningarna. När takten gett med sig kommer vi att hitta en ny vardag men de högre prisnivåerna kommer att bestå, så det blir en lite annorlunda vardag, säger Björn Ovander, bankchef på Sparbanken Skåne.

Utvecklingen har varit fortsatt stark i det skånska näringslivet under årets andra kvartal med en omsättningsökning* på 12 procent jämfört med samma kvartal 2021. Det är en något lägre tillväxttakt än i landets övriga storstadsregioner, men vidgas jämförelsen till andra kvartalen 2019-2022 så har det skånska näringslivet haft en högre tillväxt än Stockholmsregionen, men något lägre än Västra Götaland.

Hotell- och restaurangbranschen har gjort revansch med en omsättningstillväxt på 52 procent i Skåne det senaste året. Sist i den skånska tillväxtligan återfinns handel och tillverkning med en ökning på 10 respektive 6 procent.

Sammantaget har de skånska företagen skapat över 50 000 nya jobb sedan slutet av 2020. Malmö är den stora jobbmotorn följd av Lund, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad och Ystad. Den goda utvecklingen ger skånskt näringsliv en stabil grund inför lågkonjunktur.

– Den starka återhämtningen efter coronakrisen har övergått i stabil tillväxt för Skåne. Även om vi nu står inför sämre tider kan vi konstatera att vi har ett robust näringsliv. Vår bedömning är att de skånska företagen står väl rustade för en sämre konjunktur, säger Björn Ovander.

Den höga inflationen med fallande reallöner har fått tydliga effekter på den skånska bostadsmarknaden. Under de senaste tre månaderna har priserna på villor sjunkit med över 8 procent och mest påtaglig har utvecklingen varit i Mellanskåne, Lundaområdet och nordöstra Skåne. För bostadsrätter har prisfallet varit mer begränsat. De skånska bostadspriserna ligger nu på samma nivå som kring årsskiftet 2020/21, men varierar mellan olika delområden.

De förändrade ekonomiska förutsättningarna slår också mot byggindustrin. Totalt sett bedöms bygginvesteringarna minska med 10 procent under 2023, vilket volymmässigt är i paritet med nedgången under finanskrisen, skriver Byggföretagen i sin oktoberprognos för Sverige. Främst är det bostadsinvesteringarna som faller. Nybyggnadsinvesteringarna väntas minska med 23 procent nationellt och ombyggnadsinvesteringarna har redan börjat minska.

I Skåne väntas bygginvesteringarna minska med 12,9 procent mellan 2022 och 2023. Bostadsinvesteringarna väntas minska mest med en tillbakagång på 16 procent följt av lokaler på minus 10,2 procent och anläggning på minus 8,3 procent. Inom Skåne väntas bygginvesteringarna backa mest i Stormalmö och Nordvästra Skåne. De två regionerna med städerna Malmö/Lund och Helsingborg svarar för 83 procent av de förväntade bygginvesteringarna i Skåne på totalt 69 miljarder kronor under 2023. De två delregionerna i östra Skåne väntas ha en mer stabil utveckling.

På kort tid har de ekonomiska förutsättningarna för landets hushåll ändrats i grunden med högre priser på bland annat drivmedel, el och livsmedel samt högre räntor vilket för första gången på många år resulterat i fallande reallöner och sänkt köpkraft. Elpriset har dock dämpats under hösten men väntas fortsatt svänga kring historiskt höga nivåer.

Sparbanken Skånes beräkningar visar att den kraftigt ökande inflationen på två år inneburit kostnadsökningar för skånska hushåll på mellan 925 kronor per månad för en ensamstående i hyresrätt till 10 156 kronor per månad för en tvåbarnsfamilj med bil och villa. Allt räknat mellan september 2020 och september 2022.

– Vi är i en omställning som påverkar ekonomin för många. Enkelt uttryckt kan man säga att hushållen idag kläms från två håll. Förutom att levnadsomkostnaderna ökat, har hushållen också blivit fattigare på tillgångssidan. Det handlar värden på fastigheter och andra tillgångar som pressats. Till exempel har olika typer av sparande gröpts ur av börsnedgången, säger Sparbanken Skånes privatekonom Anders Hansson.

– Samtidigt får vi inte glömma att det kommer att finnas en vardag på andra sidan av också denna kris. När inflationstakten avtar på ett tydligt sätt tror jag att vi ganska snabbt hittar ett nytt normalläge. Men vi går från rekordlåga räntenivåer, stigande reallöner och en glödhet bostadsmarknad till något annat. För många kan det kännas som en ganska annorlunda värld, säger Anders Hansson.

Läs hela rapporten Skånsk konjunktur november 2022

* Avser branscher med momspliktig verksamhet. Källa: SCB – Regional omsättningsstatistik som omfattar privat och offentligt ägda bolag.

Skånsk konjunktur är en oberoende rapport om det ekonomiska läget i Skåne som ges ut av Sparbanken Skåne sedan 2018. Materialet är baserat på ett stort antal statistikkällor och kvalitativa intervjuer. Det belyser skånsk konjunktur i dimensionerna invånare och näringsliv – i såväl övergripande perspektiv som ner på delregion- och kommunnivå. Analysen produceras av Øresundsinstituttet och publiceras två gånger per år.

Sparbanken Skåne är en regional sparbank för människorna, näringslivet och det lokala samhället. En bank med hög tillgänglighet, smarta tjänster och grundläggande sparbanksvärderingar där besluten fattas nära kunden. Huvudägare är tre skånska sparbanksstiftelser. I samarbete med stiftelserna kan delar av överskottet från bankrörelsen investeras i samhällsutvecklande insatser.

Øresundsinstituttet är ett dansk-svenskt kunskapscentrum som genom analyser, fakta, nätverksmöten och nyhetsbyrån News Øresund bidrar till en ökad kännedom om utvecklingen i regionen. Verksamheten drivs utan vinstintresse och med finansiering från mer än 100 medlemmar från stat, regioner, kommuner, universitet och det privata näringslivet.