REMISSYTTRANDE: En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51)

Inledningsvis anser Sparbankernas Riksförbund (Förbundet) att omfattningen av den begärda informationen strider mot proportionalitetsprincipen och att förslaget därför inte ska genomföras. Uppgifterna som ska lämnas av instituten medför en komplett kartläggning av individers ekonomi som dessutom går att koppla till enskilda individer. Det kan inte stå i proportion till syftet med insamlingen.

Förslaget innebär ett intrång i den personliga integriteten och medför dessutom risk för den enskilda om kriminella eller främmande makt får åtkomst till uppgifterna. Förbundet saknar en sådan riskbedömning i förslaget. Det är en stor brist i förslaget med tanke på den rådande cyberhotbilden och antalet bedrägerier som man i princip dagligen kan läsa om. Det anges heller inte vilken laglig grund företagen kan stödja uppgiftslämnandet på.

Synpunkter i de fall regeringen väljer att gå vidare med förslaget
Om förslaget ändå genomförs anser Förbundet att proportionalitetsprincipen talar mot kvartalsvis inrapportering. Inrapporteringen är väldigt kostsam för företagen och inkluderar många olika system. Det borde dessutom vara tillräckligt för SCB att inhämta informationen årsvis precis som förmögenhetsstatistiken inhämtades fram till år 2007, snarare än kvartalsvis. Därtill borde det vara effektivare att få in all data med samma frekvens.

I annan lagstiftning beaktas proportionalitet i rapporteringskrav för små och icke-komplexa institut. Förbundet anser att en begränsad rapporteringsbörda för mindre institut skulle vara lämplig så att bara de mest nödvändiga parametrarna rapporteras löpande och inte samtliga som anges i förslaget. För till exempel inlåningskonton ska åtta olika variabler rapporteras.

Det finns lagstiftning på hur länge personuppgifter får behandlas och lagras enligt bland annat dataskyddsförordningen, bokföringslagen och lagen om åtgärder för penningtvätt och finansiering av terrorism. Olika lagar kan medge olika lång lagringstid. Det skulle därför kunna vara svårt att få fram historisk information om sparbankens kunder och dessutom kan det finnas olika mycket information att ge beroende på personuppgift. För att statistikinsamlingen ska fylla sitt syfte borde därför inte förslaget omfatta historisk insamling för att inte riskera att statistiken ändå inte blir användbar pga att den inte är heltäckande.

Avslutningsvis anser Förbundet att ikraftträdandet behöver senareläggas och förslaget inte kan genomföras redan 2024, utan snarare om flera år. Inrapporteringen omfattar väldigt känsliga personuppgifter ur många olika system. Det kommer att krävas systemutveckling vilket inkluderar att testa systemet innan det kan tas i bruk. Om det beräknas ta tre år för SCB att bygga upp ett IT-system är det inte rimligt att rapportörerna ska ha ett system på plats för inrapportering redan 2024.

REMISSYTTRANDE: En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51)