Ändrade föreskrifter för betaltjänstleverantörer

Sparbankernas Riksförbund (Förbundet) har beretts tillfälle att svara på remissen till Finansinspektionen.

Förbundet inser behovet av statistik för att kunna få en överblick över omfattningen av finansiellt utanförskap. Förbundet har också full förståelse för att Finansinspektionen behöver följa de krav som ställs för att Sverige ska leva upp till rapporteringskraven enligt betalkontodirektivet. Uppgifterna som lämnas bör dock vara relevanta och proportionerliga med hänsyn till ändamålet som de samlas in. Förbundet vill därför påtala att det kommer vara svårt för inspektionen att dra tillförlitliga slutsatser om finansiellt utanförskap utifrån insamlade data och att uppgifterna i vissa fall riskerar att bli missvisande.

Finansinspektionen föreslår att det ska införas en skyldighet för betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter till Finansinspektionen om alla ansökningar från konsumenter om att öppna betalkonto. En betaltjänstleverantör ska för varje ansökan från en konsument om att öppna ett betalkonto redovisa om ansökan har bifallits, avslagits eller om beslut ännu inte har fattats i ärendet. Eftersom en kund ofta har flera konton i en eller flera banker kommer denna uppgift vara svår att härleda till om de kunder som får avslag faktiskt drabbas av finansiellt utanförskap.

Olika typer av verksamhet och affärsmodeller hos betaltjänstleverantörer lär också påverka utfallet. Idag finns det till exempel nätbaserade betaltjänstleverantörer som helt saknar kontor. Det kommer sannolikt finnas ett mörkertal statistiskt där kunden i vissa fall inte kommer tillräckligt långt in i en digital ansökningsprocess för att det ska ha upprättats något underlag för avslaget. Sparbanker och andra banker med lokala kontor blir då ett alternativ och det finns en risk att andelen nekande hos dessa aktörer framstår som högre, trots att det kanske är precis tvärtom eftersom andra aktörer sannolikt inte ens fått in kunden i systemet för att kunna registerföra ett avslag. Statistiken kan därför bli missvisande.

Finansinspektionen föreslår vidare att det ska införas en skyldighet för betaltjänst-leverantörer att lämna uppgifter om varje ansökan om att byta betalkonto som de har tagit emot från en konsument. I Sverige finns idag en bankbytesrutin som innebär att kunder ges rådet att vända sig till den bank som de vill byta till. Den nya banken tar kontakt med den gamla banken för att få ett smidigt avslut av tidigare konto. Det förekommer dock sannolikt i stor utsträckning att kunder byter bank utanför den bankgemensamma rutinen och öppnar respektive avslutar konton helt på egen hand. Det kommer därför vara svårt att dra tillförlitliga slutsatser om kundrörlighet. Det framgår inte heller av föreskrifterna vilken bank som ska lämna uppgifterna. Är det bara den bank som kunden byter till eller den bank som kunden vill byta ifrån? Föreskrifterna bör förtydligas i detta avseende.

Finansinspektionen föreslår även att det ska införas en skyldighet för betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter till Finansinspektionen om varje betalkonto som tillhör en konsument och som har avslutats på betaltjänstleverantörens initiativ. Som riskminimerande åtgärd kan banken ha avslutat vissa av kundens konton, men inte alla och att ett betalkonto har avslutats innebär därför inte nödvändigtvis att kunden står utan tillgång till bankkonto. Vore det inte bättre att få ta del av information om avslut av hela kundrelationen, snarare än enbart avslut av det grundläggande betalkontot?

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Det innebär att rutiner, processer och systemstöd som krävs för att ta fram statistiken måste vara klar redan inför perioden från och med den 1 juli 2024 till och med den 31 december 2024. Förbundet anser att ikraftträdandet är för knappt om tid. Den slutliga utformningen av föreskrifterna kommer inte bli klara förrän våren 2024 och det framstår inte som rimligt att betaltjänstleverantörer på bara några månader hinner justera de rutiner, processer och systemstöd för rapporteringen som krävs för att få fram denna data.

Avseende förslaget konsekvenser så framstår det som mycket lågt räknat att systemstöd per bank väntas uppgå mellan 0 kronor och 295 200 kronor samt att det i fråga om arbetstid endast beräknas ca 10 timmar per bank för att analysera reglerna. De tekniska förutsättningarna och systemkomplexitet lär variera från olika banker/betaltjänstleverantörer vilket innebär att kostnaden för en viss bank kan vara en helt annan än för en annan.

Stockholm den 9 februari 2024

SPARBANKERNAS RIKSFÖRBUND
Björn Elfstrand, Verkställande Direktör och Marie-Louise Ulfward, Chefsjurist