REMISSYTTRANDE om Promemorian Upplösning av sparbankernas säkerhetskassa och vissa anda frågor (FO2017/03554/B) - komplettering

Sparbankernas Riksförbund, nedan benämnt ”Förbundet”, avger härmed ett kompletterande yttrande över promemorian ” Upplösning av sparbankernas säkerhetskassa och vissa anda frågor, nedan benämnt ”Förslaget”. Förbundet har den 31 oktober 2017 avgivit yttrande beträffande den del av promemorian som avser sparbankernas säkerhetskassa. Detta kompletterande yttrande rör den del av promemorian som avser förslaget om föreskriftsrätt för Finansinspektionen.

Sammanfattning

Förbundet avstyrker förslaget om föreskriftsrätt enligt 8 kap LBF för Finansinspek-tionen. Förbundet anser att det saknas behov av den föreslagna föreskriftsrätten. 

 

Förbundets uppfattning

Förbundet har förstått att förslaget till utökad föreskriftsrätt rörande kreditprocesser, har initierats av Finansinspektionen i en promemoria från 2013. I promemorian har inspektionen förklarat att avsaknaden av bemyndigande med avseende på kredithantering, har inneburit att inspektionen endast i ett fåtal fall kunnat meddela sanktion med anledning av iakttagna problem. Förbundet ställer sig frågande till inspektionens resonemang, eftersom ett bemyndigande att meddela föreskrifter om bl a riskhantering enligt LBF 6 kap 1-5§§ redan finns. Finansinspektionen har använt detta bemyndigande när den meddelat föreskrifter om Styrning, Riskhantering och kontroll, (FFFS 2014:1). I dessa föreskrifter finns bestämmelser om vad ett företag måste uppfylla ifråga om identifiering, mätning, styrning och kontroll av risker. 

De problem som inspektionen torde ha upplevt, måste därför ha varit sådana som inte inneburit brott mot lagreglerna i LBF, ej heller mot de föreskrifter som inspektionen meddelat med stöd av gällande bemyndigande.   Problemen kan alltså inte ha handlat om brister i riskhantering, kreditprövning, beslutsunderlag eller dokumentation.

Finansinspektionen har i promemorian förklarat att den i föreskrift vill ställa upp vissa grundläggande principer för säkerställande av sund kreditgivning.  Förbudet menar att reglerna i LBF 8kap 1-4§§ redan uttalar de grundläggande principer som enligt vedertagen praxis kännetecknar god kreditriskhantering. De aktuella bestämmelserna är detaljerade, men uttrycker ändå grundläggande principer. En utfyllnad av de aktuella bestämmelserna med regler i föreskrifter, skulle därför bara röra sig om ren detaljreglering av förhållanden som egentligen saknar betydelse för myndighetens bedömning av risk- och kredithantering och därmed framstå som fullkomligt onödig. 

Sådana föreskrifter skulle också riskera att orsaka arbete som inte ger något värde i riskhanteringen. Om exempelvis bestämmelsen i 2§, som handlar om beslutsunderlag för att bedöma risken med att bevilja krediten, skulle fyllas ut med detaljerade föreskrifter om vilka förhållanden som ett kreditinstitut måste utreda innan ett kreditbeslut får fattas, så skulle även kreditärenden i vilka det på ett tidigt stadium i handläggningen står klart att beviljande är uteslutet, inte kunna avslås med mindre utredningen av föreskrivna förhållanden slutförts. Kreditärenden som avslås, utgör aldrig någon kreditrisk för kreditinstitutet och följaktligen saknas behov av regler för sådana ärenden.

Förbundet vill också erinra om att europeiska bantillsynsmyndigheten nyligen har beslutat om riktlinjer för kreditinstituts riskhanteringsmetoder och redovisning av förväntade kreditförluster, (EBA/GL/2017/06) Finansinspektionen har förklarat att den kommer tillämpa dessa riktlinjer, som träder ikraft den januari 2018. Den pågående lagstiftningsprocessen rörande ytterligare verktyg i makrotillsynen torde också innebära stora möjligheter för Finansinspektionen att påverka kredithanteringen i kreditinstitut.

Förbundet anser mot denna bakgrund att det saknas behov av det föreslagna bemyndigandet.

 

Stockholm den 1 december 2017

 

SPARBANKERNAS RIKSFÖRBUND

 

Ewa Andersen, Verkställande direktör  

Bengt Nordström

 

Senast uppdaterad: 
2017-12-04