REMISSYTTRANDE över Riksbankens e-kronaprojekt delrapport 2

Förbundet är positivt till en fortsatt utredning av frågan om en icke fysisk statlig valuta, trots att Förbundet anser att det mot bakgrund av den föreliggande rapporten är svårt att se någon reell nytta med en sådan valuta. Förbundet betraktar frågan om e-krona som ett embryo till en konceptuellt ofullbordad idé, långt ifrån den konkretion som krävs för att egentliga uppfattningar i saken kan byggas. 

Sammanfattande synpunkter

Förbundet är positivt inställt till att Riksbanken fortsätter att utreda lämpliga former för Riksbanken att tillhandahålla e-krona. Förbundet anser således inte att frågan om behov av e-krona är tillräckligt utredd för att någon egentlig uppfattning kan skapas. Enligt Förbundet behöver en eventuell fortsatt utredning klarare precisera vilka behov som en e-krona avses tillfredsställa och därtill förklara varför e-kronan är att föredra istället för andra alternativ.

I det följande redovisar Förbundet sina synpunkter beträffande några specifika delar av förslaget.

 

Robusthet och krisberedskap i betalsystemet

Tillhandahållandet av en e-krona förefaller förutsätta att en rad tekniska utmaningar löses, för att robustheten i de tekniska systemen ska säkerställas. Således torde lösningen behöva vara separerad från beroende av andra system, något som kan förmodas vara mycket kostsamt att åstadkomma. Om internet och telenäten 4G och 5G har slagits ut eller av någon anledning inte fungerar, behöver e-kronan tillhandahållas i en helt egen lösning vid sidan om de sagda, för att alltid vara användbar. Förbundet kan inte se att denna fråga utvecklas i rapporten och har för närvarande ingen uppfattning om huruvida det kan vara realistiskt att staten ska bygga ut en sådan lösning.

För att syftet ska uppfyllas ur ett beredskapsperspektiv måste systemet med icke fysisk valuta kunna hantera hela betalsystemet, inte enbart ersätta dagens fysiska pengar. En e-krona måste dessutom kunna hanteras både inom och utom landets gränser, vilket torde innebära ytterligare en utmaning. Om e-kronan är avsedd att vara en robust funktion, som inte fallerar när andra betalsystem fallerar, behöver omfattningen av sådana särskilda arrangemang som erfordras för ändamålets uppfyllelse beskrivas väl, innan någon meningsfull uppfattning i frågan om robustheten kan skapas. En viktig fråga i detta hänseende är frågan om hur kostnaderna för e-kronans förverkligande ska bäras av samhällets olika delar.    

 

Tillgänglighet till kontanter

Många människor befinner sig idag i, eller upplever sig befinna sig i, ett digitalt utanförskap när det gäller betalsystemet. För vissa är anledningen att de inte vill vara en del av digitaliseringen, såväl beträffande betalsystemet som informationssystemet. För andra är anledningen att de ofrivilligt ställts utanför möjligheten att använda systemen. Det kan handla om rent tekniska skäl som otillförlitligt bredband eller oförmåga att möta de krav som digitaliseringen ställer användaren, eller andra anledningar.

Förbundet har svårt att se på vilket sätt som en e-krona skulle erbjuda möjlighet till förändring för aktuella grupper. Förbundet antar t.o.m att ett nytt betalsystem för vissa skulle kunna framstå som ytterligare en digital komplikation. Ändamålet att tillgängliggöra e-pengar på ett önskvärt sätt till allmänheten förefaller enligt Förbundets uppfattning inte kunna uppfyllas genom tillhandahållande av e-krona.

 

För sparbankerna är kategorin i digitalt utanförskap mycket angelägen.

Förbundet vill därför i sammanhanget gärna upplysa om den satsning som Förbundet tillsammans med Bankföreningen har genomfört under namnet ”Oanade möjligheter”. Ändamålet med satsningen har varit att ge utbildning till behövande om digitaliseringens möjligheter med avseende på betalsystemet och till exempel myndighetskontakter som kräver digitalisering.

 

Ge allmänheten tillgång till centralbankspengar

Utredningen utgår från förutsättningen att allmänheten måste ha tillgång till ”centralbankspengar” eller statligt garanterade pengar och att e-kronan är avsedd att fylla samma funktion som kontanter i detta avseende. Förbundet uppfattar mot denna bakgrund att e-kronan måste kunna användas som ett betalmedel även i handeln. Om e-kronan av allmänheten uppfattas som attraktiv kommer handeln av kommersiella anledningar tvingas anpassa sig och bära kostnaderna för att kunna acceptera betalningar i e-krona. Om allmänheten inte finner e-kronan attraktiv, kommer inga incitament uppkomma för handeln att acceptera e-kronan. Om inte handeln genom lag ska tvingas att acceptera e-kronan, förefaller det enligt Förbundet vara nästan omöjligt att skapa attraktivitet i e-kronan för allmänheten. En sådan åtgärd är dock av mycket ingripande och betungande karaktär för handeln och Förbundet ställer sig undrande till om e-kronan är så angelägen att genomföra, att sådana åtgärder kan motiveras. 

 

Kreditrisk och likviditetsrisk i centralbankspengar

Förbundet menar att resonemanget om den lägre kredit- och likviditetsrisken i centralbankspengar inte har någon praktisk mening och anser att systemet med insättningsgaranti är tillräckligt för att allmänheten ska känna förtroende för betal- och insättningssystemen. Om allmänheten hade upplevt ovisshet ifråga om stabiliteten i betalnings- och insättningssystemen på grund av kredit- och likviditetsrisk hos bankerna, så borde inte användningen av kontanter ha minskat på det sätt som skett.

 

Ränta

Förbundet anser att ett konto för e-kronor i Riksbanken inte ska vara förenat med någon ränta över huvud taget. Anledningen är att systemet annars kan komma att användas som en regulator för överskottspengar – något som knappast kan vara ett ändamål med e-kronan.

 

Ryktesrisk

Förbundet uppfattar att det kan finnas risker för den finansiella stabiliteten med att anföra som skäl för e-kronans genomförande, att det är angeläget att tillhandahålla allmänheten strukturer för insättningar och betalningar som har till ändamål att vara tryggare och säkrare än de lösningar som idag tillhandahålles genom banksystemet.

 

Slutliga kommentarer

Förbundet är positivt till en fortsatt utredning av frågan om en icke fysisk statlig valuta, trots att Förbundet anser att det mot bakgrund av den föreliggande rapporten är svårt att se någon reell nytta med en sådan valuta. Förbundet betraktar frågan om e-krona som ett embryo till en konceptuellt ofullbordad idé, långt ifrån den konkretion som krävs för att egentliga uppfattningar i saken kan byggas. 

En av de grundläggande frågorna som behöver utredas och förklaras ordentligt är formerna för det tekniska tillhandahållandet av e-kronan. För Förbundet framstår inga alternativ till internet som realistsiska i tillhandahållandet. Förhållandet att cyberrisker framhålls som ett hot mot dagens internetbaserade betalningssystem innebär att säkerheten i tekniken för e-kronan är särskilt angelägen att förklara.

 

Stockholm den 1 februari 2019

 

SPARBANKERNAS RIKSFÖRBUND

Ewa Andersen,verkställande direktör och Bengt Nordström

 

Senast uppdaterad: 
2019-02-04