Skriv sökord

REMISSYTTRANDE om harmonisering av delar av insolvensrätten

Remisser
REMISSYTTRANDE remissvar

Senast uppdaterad: 10 mars, 2023

Sparbankernas Riksföbund har lämnat remissvar till Finansdepartementet över förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten. Diarienummer Ju2022/03740

Sparbankernas Riksförbund (Förbundet) delar i huvudsak regeringens uppfattning om att regleringen inte bör vara mer långtgående än vad som är nödvändigt och att bestämmelserna behöver utformas utan konflikt med nationella civil- och processrättsliga regler. I stora stycken förefaller svensk lagstiftning redan uppfylla förslagets regler, men inte i alla delar. Reglerna om mikroföretag saknar motsvarighet i svensk rätt och skulle få mycket stor tillämpning i Sverige om de genomförs. Enligt konkursstatistik för år 2022 gick 6 248 aktiebolag i konkurs varav 244 bolag hade en omsättning över 20 000 000 kr (Läs mer här). Resterande 6 004 aktiebolag skulle kunna omfattas av definitionen av mikroföretag beroende på antal anställda.

Förbundet finner att förslaget såvitt avser mikroföretag inte bör genomföras. Det bör enligt Förbundet inte förekomma olika insolvensbegrepp för mikroföretag och andra företag. Den förenklade boutredning som förslaget bygger på, medför uppenbart ökad risk för brottslighet. Det förekommer att kriminella sätter i system att starta bolag i syfte att gå i konkurs för att begå olika slags bedrägerier t ex kreditbedrägerier, men även för att utnyttja den statliga lönegarantin genom att felaktigt påstå att personer varit anställda med en viss lön innan konkursen. Det är ett samhällsproblem och Kronofogdemyndigheten har ett särskilt samarbete med bland annat Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket för att bekämpa konkursrelaterad brottslighet. Det kan inte uteslutas att en viss del av brottsligheten härrör från bolag som skulle definieras som mikroföretag. En uppgift som konkursförvaltaren har är att kontrollera att inga brott begåtts. Med tanke på brottsrisken med bolag i konkurs anser Förbundet det är olämpligt att ta bort krav på förvaltare och att det istället är nödvändigt att fortsatt ha konkursförvaltare för alla företag.

Reglerna om mikroföretags rådighet över tillgångar i konkurs är i detta perspektiv särskilt besvärande. Förbundet menar att konkursförvaltaren har en viktig funktion i alla svenska konkurser och att förvaltarens roll och funktion inte bör slopas. Talan om återvinning av transaktioner med konkursgäldenären före konkursen, är således inte en fråga som bör överlämnas till borgenärerna. Förvaltarens plikt att anmäla misstanke om brottslighet hos gäldenären är likaledes en viktig uppgift som inte bör avvecklas.

Prepack-förfarandet bör enligt skäl 24 säkerställa att den administratör som utsetts under förberedelsefasen bara kan lägga fram det högsta bud som inkommit under försäljningsprocessen. Förbundet föreslår att det införs undantag från att bara kunna presentera det högsta budet när budet kan antas vara ett steg i penningtvätt. Det är nödvändigt för att undvika att grovt organiserad brottslighet köper upp företag med svarta pengar för att skapa en legitim fasad för att tvätta pengar från brottslighet. Undantaget görs förslagsvis genom att dessa förfaranden blir ett tillägg till skyldigheterna i penningtvättsregelverket att neka transaktioner.

Slutligen föreslår Förbundet att även andra myndigheter än domstolar ska få befogenhet att få tillgång till och söka i det nationella centraliserade bankkontoregister som inrättats i enlighet med artikel 32a i direktiv (EU) 2015/849.

Stockholm den 10 mars 2023

SPARBANKERNAS RIKSFÖRBUND
Björn Elfstrand, VD och Caroline Wänglund, jurist

Kerstin Olby
Kerstin Olby
Kommunikatör för Sparbankernas Riksförbund
kerstin.olby@sparbankerna.se
Dela sidan: