REMISSYTTRANDE – förslag till förändrad metod för tillämpningen av riskviktsgolvet för svenska bolån

Sparbankernas Riksförbund, nedan benämnt Förbundet, får härmed avge yttrande över rubricerat förslag.

Förbundet avstyrker förslaget, eftersom tillräcklig analys av effekterna av förslaget saknas.

FI bedömer att Nordeas flytt från Sverige kommer innebära en förändring i marknadsstrukturen som kan leda till att de aktörer som verkar på den svenska bolånemarknaden kan komma att möta olika kapitalkrav för sina svenska bolåneexponeringar samt att dagens utformning av riskviktsgolvet mot denna bakgrund behöver ändras för att undvika en snedvridning av konkurrensen. FI konstaterar vidare att en ändring av riskviktgolvets utformning är nödvändig för att ”säkerställa dagens nivå av kapitalkrav för bolåneexponeringar i Sverige”.

Mot denna bakgrund föreslår FI att genomföra ett arrangemang enligt vilket nuvarande riskviktsgolv för svenska bolån ska bli föremål för åtgärd enligt art 458 CRR, så att kapitalkrav ska kunna göras gällande reciprocitetsvis med avseende på svenska bolåneexponeringar i utländska instituts svenska filialer.

Enligt promemorian kommer kapitalkraven i pelare 1 att öka i samma utsträckning som kapitalkraven kommer att minska i pelare 2. Effekten av åtgärden kommer enligt FI endast ha begränsad effekt för berörda institut, vilket illustreras med stapeldiagram avseende de sju största instituten i Sverige.

Förbundet uppfattar att FI:s bedömning av åtgärdens konsekvens, endast omfattar konsekvensen av aktiveringen av artikel 458 i CRR. Någon bedömning av konsekvensen av att reciprocitetvis göra gällande krav mot utländska filialer med bolåneverksamhet i Sverige, görs inte i FI:s promemoria. Det går därför inte att med ledning av promemorian göra sig en uppfattning om omfattningen av den snedvridning som myndigheten vill motverka.

Förbundet anser mot denna bakgrund att omfattningen av den påstådda snedvridningen behöver utvecklas i en analys som jämför effekten på det totala kapitalkravet på den svenska bolånemarknaden av att det föreslagna kapitalkravet görs gällande reciprocitetsvis, med att sådant krav inte görs gällande. Först när sådan analys är förhanden, kan ställning tas i fråga om behovet av den föreslagna åtgärden.

Förbundet anser samtidigt att en övergång från promemoriabaserade kapitalkrav till formellt beslutade sådana, är önskvärd av rättssäkerhetsskäl. Av denna anledning finns i och för sig uppenbar fördel med ett kapitalkrav baserat på art 458 CRR.          

 

Stockholm den 20 april 2018

SPARBANKERNAS RIKSFÖRBUND

 

Ewa Andersen, vd och Bengt Nordström

Senast uppdaterad: 
2018-04-23