Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn
Den finansiella krisberedskapen är en viktig del i samhällets motståndskraft mot kriser och krig. Banksystemet är centralt för ett fungerande samhälle. Sparbanksidén handlar till stor del om att stärka människors och företags motståndskraft mot kriser. Syftet med denna undersökning är att lyfta frågan om finansiell krisberedskap ur allmänhetens perspektiv, för insikter som kan bidra till ett tryggare och säkrare Sverige.
Nyckelinsikter från årets rapport
Mer än var tredje tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet vid en krissituation. Bland dem som tror att de skulle klara sig mycket bättre (7 procent) sticker männen ut – 10 procent av männen uppger detta, jämfört med 4 procent av kvinnorna.
Nio av tio anser att digitaliseringen innebär ett problem vid en kris- eller krigssituation.
Mer än hälften av svenskarna har inga kontanter hemma som en del av sin krisberedskap.
Två av fem tror att Sverige kommer att befinna sig i en allvarlig kris- eller krigssituation inom de närmaste åren.
Endast var tredje känner sig trygg med att bankerna är förberedda för en kris.
Finansiell beredskap i en osäker tid
Det senaste året har påmint oss om hur snabbt vardagen kan rubbas. Händelser i vår omvärld, ett mer osäkert säkerhetspolitiskt läge och återkommande störningar i digital infrastruktur har gjort beredskapsfrågor mer närvarande än någonsin för många av oss.
När betalningar, information och samhällstjänster i allt högre grad är digitala kan det räcka med en störning för att människor ska känna sig osäkra på hur de ska klara sig. Det är inte bara en teknisk fråga. Det handlar om tillit, tillgänglighet och hur vi som samhälle rustar oss för det oväntade.
Årets rapport visar att många svenskar känner oro för vad som skulle hända vid en kris, men att den faktiska beredskapen ofta är lägre än man tror. Samtidigt är förväntningarna på att betalningssystemet ska fungera, oavsett situation, mycket höga. Det är en påminnelse om att motståndskraft inte kan tas för given.
För Sveriges Sparbanker är dessa frågor högst konkreta. Vi är övertygade om att framtidens bankverksamhet kräver ett samspel mellan digitala kundkanaler, fysiska bankkontor och personliga kundrelationer. Samtidigt har antalet bankkontor på den svenska marknaden minskat kraftigt under de senaste två decennierna, och 38 kommuner saknar helt fysisk banknärvaro. Här fyller Sparbankerna en central roll. Med omkring 190 kontor runt om i landet är vi i över 40 kommuner den enda banken med lokal närvaro. Det ger oss en särskild förståelse för hur trygghet, tillgänglighet och tillit hänger ihop – och för det ansvar som följer med att vara en närvarande bank i lokalsamhället.
Björn Elfstrand, VD på Sparbankernas Riksförbund
26%
Tror att bankerna tillfälligt skulle stänga ner digitala tjänster vid händelse av krissituation och informera via andra kanaler.
50%
Av svenskarna förväntar sig att kunna ta ut kontanter på något sätt i en krissituation.
60%
Förväntar sig att bankerna har reservrutiner så att de kan använda sina pengar även utan digitala system.
Svenskarnas krisberedskap i vardagen
Svenskarna ser inte en allvarlig kris- eller krigssituation som något helt osannolikt. Fyra av tio (41 procent tror att Sverige kommer att befinna sig i en allvarlig kris- eller krigssituation inom de närmaste åren. Bland yngre är oron ännu tydligare - där svarar drygt hälften (52 procent) att en kris är trolig.
Trots detta har nära hälften av svenskarna (44 procent) inte gjort några förberedelser över huvudtaget.
Kunskapsglapp och informationsbehov
Drygt var tredje (35 procent) har höga tankar om sin egen krisförmåga och tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet, medan nästan hälften bedömer att de skulle klara sig ungefär som de flesta andra.
Trots att många svenskar tror att de skulle klara sig bättre än andra i en krissituation upplever en stor andel att kunskapen om finansiell krisberedskap är låga. Drygt fyra av tio (44 procent) menar att det behövs mer information om hur man förbereder sig ekonomiskt för en kris eller krigssituation.
Vill du veta mer om hur du kan förbereda dig? Ladda ner vår checklista för finansiell beredskap.
Om undersökningen
Undersökningen "Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn" är gjord av undersökningsföretaget Verian på uppdrag av Sparbankernas Riksförbund.
Rapporten genomfördes för tredje gången under perioden 14 november -
19 november 2025. Rapporten bygger på en riksrepresentativ undersökning i
Sifo-panelen och totalt gjordes 1010 intervjuer med respondenter i åldern 18–84 år.